Petronella

tror du på att du ser allt. det är bara en illution. du ser bara det du vill se. ibland vill du se saker som sårar. men du väljer att titta bort på det mesta. vet du vilken person jag syftar på? jag syftar på världen. och jag säger inte att jag är olik. för då skulle jag vara blindare. varför kan inte världen ta hand om varandra. varför vänder vi huvudet bort pga gränser, lagar och pengar. varför upprepas samma misstag om ineget endå går in? hur kom vi till denna punkten. det var ödets ryck att jag föddes i detta land. jag kunde i detta tillfället vara i krig eller tigga på gatan. det har blivit en vardag att folk dör i tusental. jag förvånas inte och det skrämmer mig. jag vet inte svaret häller och det skrämmer mig mer. 
det jag vill säga med detta tilläg är att påminna mig själv och andra att om du känner dig missnöjd eller skadar dig själv på nått sätt, även fast det är för nöjes skull, för tillfället. tenk en gång till.  för du vet förmodlingen ingenting om ren smärta.